Fakta

Så här gick det för dig. Resultatet ger dig en viss vägledning för vilka teoretiska delar nedan du bör fokusera på.

Lär dig mer

Bakterier

Bakterier

Klicka på den del du vill börja med

BakterierUppbyggnad

Uppbyggnad

Bakterier är encelliga organismer som saknar cellkärna (prokaryoter).

Klicka på den del du vill börja med

BakterierKlassificering

Klassificering

Bakterier kan grovt indelas i aerober och anaerober beroende på hur de trivs i syrerik miljö. De grupperas efter form: kocker, stavar och vridna/spiralformade. Efter färgning av cellväggen sker indelning i gramnegativa och grampositiva bakterier. Vidare klassificering görs sedan efter familj, genus, species, serotyp och klon.

Klicka på den del du vill börja med

BakterierSjukdoms­framkallande bakterier

Sjukdoms­framkallande bakterier

Klicka på bilden nedan för att läsa om vilka bakterier som orsakar olika typer av infektioner.

Huvud

Bakteriell meningit hos yngre orsakas ofta av meningokocker, hos medelålders och äldre är pneumokocker vanligast. Listeria förekommer hos spädbarn samt äldre.

Hals

Tonsillit orsakas av grupp A-streptokocker men grupp C och G samt fusobakterier förekommer också. Lindrig tonsillit läker ut utan antibiotika.

Lungor

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till pneumoni och orsakar de allvarligaste infektionerna. Hos barn och vid KOL är även haemophilus vanligt och hos yngre patienter mykoplasma. Dessa bakterier orsakar även akut bronkit som ej ska behandlas med antibiotika oavsett genes.

Blodkärl

Sepsis kan orsakas av många olika typer av bakterier beroende på ingångsport / infektionsfokus. Viktiga bakterier är S. aureus, grupp A-streptokocker, pneumokocker, E. coli och meningokocker.

Hud

Grupp A-streptokocker orsakar erysipelas. S. aureus är vanligt förekommande i sår och ger upphov till sårinfektioner, abscesser samt led- och skelettinfektioner.

Buk

Bukinfektioner orsakas av bakterier som normalt koloniserar tarmen, såväl aerober som anaerober. E. coli och Bacteroides fragilis är viktiga exempel.

Urinblåsa

E. coli orsakar ca 90 % av samhällsförvärvad UVI. Vid sjukhusförvärvad infektion förekommer även klebsiella, proteus, pseudomonas och enterokocker.

BakterierMikrobiotan

Mikrobiotan

En mikrobiota är ett ekologiskt samhälle av mikroorganismer i och på djur och växter. Människan har flera kg bakterier i kroppen, särskilt i tarmen men även i näsan och munhålan, på huden och i underlivet.

Klicka på den del du vill börja med

Laboratoriediagnostik

Laboratoriediagnostik

Klicka på den del du vill börja med

LaboratoriediagnostikGramfärgning

Gramfärgning

Genom dubbelfärgning samt mikroskopi indelas bakterier i Gram-positiva och Gram-negativa. Indelningen är viktig för fortsatt diagnostik och tidig vägledning av antibiotikaval.

Klicka på den del du vill börja med

LaboratoriediagnostikResistensbestämning

Resistens­bestämning

Det kliniska bakteriologiska laboratoriet utför resistensbestämning på bakterier. Varje isolat undersöks för antibiotika som kan vara tänkbara behandlingsalternativ.

Resultatet av resistensbestämningen ger en prognos om förväntad klinisk effekt av den aktuella antibiotikan.

Resistensbestämningarna utgör underlag för lokal epidemiologisk övervakning av resistensutveckling.

Laboratoriernas data rapporteras och sammanställs till rikstäckande resistensstatistik med tidiga signaler om oönskade trender, vilket kan leda till rekommendationer om åtgärder.

LaboratoriediagnostikMIC-värde, lappdiffusion och SIR-systemet

MIC-värde, lappdiffusion och SIR-systemet

Resistensbestämning görs genom manuell MIC-bestämning, lappdiffusionstest och via automatiserade metoder. Resultaten rapporteras enligt SIR-systemet.

Klicka på den del du vill börja med

Antibiotika

Antibiotika

Klicka på den del du vill börja med

AntibiotikaUtveckling av nya antibiotika

Utveckling av nya antibiotika

Klicka på bilden nedan för att läsa om utvecklingen

1940-talet

När penicillinet introducerades på 40-talet sjönk dödligheten i bakteriella infektioner dramatiskt. Fram till 80-talet registrerades en rad nya antibiotikaklasser. I takt med att nya preparat introducerats har resistens mot dessa uppkommit.

2000-talet

Under 2000-talet har det varit svårt att ta fram nya antibiotikaklasser, mestadels har man modifierat befintliga preparat. Resistens har snabbt utvecklats även mot dessa. P.g.a. brist på fungerande antibiotika ökar nu åter dödligheten i bakteriella infektioner.

AntibiotikaOlika sorters antibiotika

Olika sorters antibiotika

Klicka på den del du vill börja med

AntibiotikaKonsekvenser av antibiotika­behandling

Konsekvenser av antibiotika­behandling

Klicka på bilden nedan för att läsa om antibiotika­användninges individuella och ekologiska konsekvenser.

Sämre tandhälsa

Munhålans skyddande bakterier dör, vilket kan ge sämre tandhälsa samt svampöverväxt.

Allergi

IgE-medierad allergi (typ 1-reaktion) är ovanligt men kan vara livshotande. Urtikaria, slemhinnesvullnad och anafylaxi uppträder efter första antibiotikadosen. Kontraindikation för ny behandling med preparat inom samma grupp innan allergiutredning är gjord.

Hudutslag

Fördröjd överkänslighet (typ 4-reaktion) med hudutslag med eller utan klåda som uppträder efter flera behandlingsdygn är vanligt men ofarligt. Ej kontraindikation för ny behandling.

Resistenta bakterier

Tarmens goda bakterier slås ut, vilket kan leda till selektion av resistenta bakterier och antibiotikaassocierad diarré. Tarminfektion orsakad av toxinbildande Clostridium difficile är särskilt kopplat till användning av klindamycin, cefalosporiner och kinoloner.

Svampinfektion

Vaginalfloran rubbas med svampinfektioner som följd.

Miljöpåverkan

En del av antibiotikan bryts inte ner i kroppen utan utsöndras i naturen i oförändrad form, och bidrar till anrikning av resistenta bakterier i jord och vattendrag. Utsläpp vid antibiotikatillverkning ger också stor påverkan på hela näringskedjan. Kinoloner ger särskilt stor miljöpåverkan.

AntibiotikaRationell antibiotika­användning

Rationell antibiotika­användning

Vid livshotande infektioner är snabb och korrekt antibiotikabehandling avgörande. Över- och felanvändning av antibiotika är dock ett stort problem som kan minskas genom rationell antibiotikaanvändning. Avstå antibiotika när nyttan är tveksam.

Antibiotika­användning

Följ behandlings­rekommendationer och sträva efter så smal behandling och så korta behandlingstider som möjligt. Ge peroral behandling om möjligt.

Säkra odlingar före antibiotika, blododla före intravenös behandling

Smalna av behandlingen enligt odlingssvar

Ompröva patientens behov av antibiotika regelbundet. Sätt ut onödig behandling

Ge inte antibiotika vid:

Asymtomatisk bakteriuri (ABU). Positiv urinsticka är svårvärderad hos äldre då ABU är vanligt.

Akut bronkit hos lungfriska.

Kroniska bensår utan tydliga infektionstecken.

Resistens

Resistens

Klicka på den del du vill börja med

ResistensVad är resistens?

Vad är resistens?

Resistens innebär att en infektion orsakad av en bakterie inte går att behandla med ett visst antibiotikum. Resistens definieras av klinikern som behandlar patienten eller genom laboratorieundersökning av bakterien.

Klicka på den del du vill börja med

ResistensResistensutveckling - yttre faktorer

Resistensutveckling - yttre faktorer

Med ökande antibiotikaresistens riskerar vi att inte kunna behandla allvarliga infektioner i framtiden. Den ökande resistensen är en konsekvens av hur vi lever.

Klicka på den del du vill börja med

ResistensFörvärvad resistens

Förvärvad resistens

En bakterie kan bli resistent på olika sätt, resistens kan vara medfödd eller förvärvad. Förvärvad resistens kan vara kromosomal eller överförd från en annan bakterie.

Klicka på den del du vill börja med

Resistens

ResistensSelektion av resistenta bakterier

Selektion av resistenta bakterier

Antibiotikabehandling leder till selektion av resistenta bakterier både i individen och i naturen.

Vid antibiotikabehandling dör många av kroppens goda bakterier, exempelvis i tarmen. Bakterier som är resistenta mot antibiotikan får då fördelar, genom ökat fysiskt och näringsmässigt utrymme, och kan växa till och bli fler. Bakteriernas resistensgener kan också överföras till andra bakterier och spridas vidare. En del av antibiotikan vi konsumerar hamnar sedan i naturen där selektionen fortsätter.

Kinoloner och cefalosporiner bidrar till selektion av resistenta bakterier i särskilt stor utsträckning.

ResistensAnmälningspliktig resistens

Anmälningspliktig resistens

Fyra typer av antibiotikaresistens är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Klicka på den del du vill börja med

ResistensÅtgärder för minskad resistens

Åtgärder för minskad resistens

Det finns flera saker du kan göra för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.

Vårdhygienrutiner

Följ vårdhygienrutiner för att minska bakteriespridning.

Nationella rekommendationer

Följ nationella rekommendationer om antibiotikaval. Undvik onödigt bred behandling.

Adekvat indikation

Ge endast antibiotika vid adekvat indikation, då det verkligen behövs.

Dosering

Dosera korrekt med så kort behandlingstid som möjligt, rätt dos och tillräckligt många doser per dygn.

Undvik att behandla med preparat som ger hög risk för resistensutveckling.